Vi håller ofta ett högt tempo i vårt arbetsliv och ibland är arbetsbelastingen för hög. Här kommer förmågan att prioritera, sätta gränser, delegera och tänka funktionellt in. Andra tillfällen är inte arbetsbelastningen speciellt hög men det finns annat som belastar. Vårt sätt att förhålla oss till kollegor och arbetssituation, konflikter, omorganisation, vår upplevelse av att kunna påverka är också delar som kan leda till stress. Ibland har stressen inte alls med arbetet att göra utan är mer kopplat till privatliv och här kan man behöva hjälp att skapa en ”frizon” från vardagsproblematiken i sitt arbetsliv. Det tjänar båda parter på, hjärnan behöver få vila från tankar som skapar stress.

Ibland har stressens effekter skadat personen så hen behöver sjukskrivas för vila och återhämtning. Sjukskrivning och vila är absolut nödvändig i de akuta skedet men behöver senare kompletteras med samtal och gärna någon fysisk aktivitet. Längre sjukskrivningar kan i vissa fall förvärra och förlänga stress, utmattningssyndrom eller eventuell depression om man inte parallellt arbetar med det som gjorde personen sjuk.

I de bästa av världar arbetar man medvetet med att förebygga stress. Oavsett om det är förebyggande arbete eller att man upplever stark stress så finns vissa centrala delar som minskar risken och upplevelsen av stress.

Utveckla medvetenhet och…

– få tid att bearbeta och släppa taget,
– förståelse för vad som triggar stress,
– kunskap om vilka beteenden som leder till stress,
– lära sig hantera stress,
– bli medveten tankars påverkan,
– bygga självsupport och tro på framtiden,
– lära sig känna in och lyssna till kroppens signaler och behov.

Organisatoriska delar som kan underlätta…

– coachande förhållningssätt,
– fördela ansvar, delegera,
– tydliggöra kärnverksamheten,
– modeller för begränsningar,
– strategier för beslutsfattande,
– effektiva möten,
– skapa goda strukturer och rutiner.